torsdag 12 november 2015

Hiss


Idag hade jag tur i oturen kan man säga... Tur var att min son hade ledigt från skolan just denna dag och kunde snabbt ta hand om barnbarnet/systerdottern medans jag traskade iväg till sjukhuset. 
Det ringde nämligen en sköterska tidigt på morgonen och sa att de fått in ett återbud och att jag kunde komma till sjukhuset på en gång och ta prover för att kolla min anemi och samtala med en läkare om det behövs blodtransfusion eller inte...
Jag kan berätta att jag aldrig kom fram till den avdelningen jag skulle till.
På väg upp till provtagningen/avdelningen i sjukhuset fastnade jag i en hiss.
Ett mardrömsscenario som jag aldrig trott skulle hända mig. Men det gjorde det.

Fast allt gick bra. Efter ca 2 timmar var jag ute.

Har alltid tyckt att hissar är  lite obehagligt att åka.
 Tänk om man skulle fastna därinne helt själv?! Den tanken har slagit mig flertal gånger när jag har åkt i en hiss.  Och nu hände det! Ghaaaahhh!!! .
 Det är faktiskt en av mina större rädslor här i livet… att fastna i en hiss.



16 kommentarer:

  1. Nej men fy då så otrevligt.
    Himla tur att du kom ut men 2 timmar är nog rätt så länge om man hamnar i den situationen.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2 timmar kändes som en evighet men i slutändan gick det ju bra som sagt... Har haft några dagar med återhämtning. Kram ♥

      Radera

  2. Men herregud, var ni flera eller var du ensam i hissen. Gud vilken mardröm i morgon skall jag åka upp 12 trappor men funderar starkt på att gå upp.

    Har du ny tid nu?

    Kram ❤

    SvaraRadera

  3. Men herregud, var ni flera eller var du ensam i hissen. Gud vilken mardröm i morgon skall jag åka upp 12 trappor men funderar starkt på att gå upp.

    Har du ny tid nu?

    Kram ❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var ensam i hissen. Och ny tid i slutet på november fick jag... Har haft några dagar med återhämtning och eftertanke . Ingenting som jag vill uppleva igen kan jag säga. Kram ♥

      Radera
  4. Men fy!!! Och dessutom helt ensam.
    Vilken mardröm!
    Skönt att du kom ut med förståndet i behåll.
    Mig hade dom fått låsa i på psyket efter en sån händelse! :/
    Hoppas du kan sova i natt!
    Stor kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har tagit några dar att samla sig efter denna händelse även om det till trots gick bra i slutändan... Det dröjer nog innan jag går in i en hiss igen i alla fall,,, Kram ♥

      Radera
  5. Men hjälp. Menar du att du var ensam i en hiss som stod i två timmar? Då måste jag verkligen beundra dig. Att klara det utan att bryta ihop är starkt, tycker jag som inte heller gillar hissar, vill ogärna åka, men måste för det mesta. Har bara fastnat en enda gång och då blev mysingen så rädd att jag var tvungen att låtsas vara stark. Det var i Rom.
    Hur blev det med proverna?
    Varm kram till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo jag var ensam och fast i hissen i ca 2 timmar. Efter omständigheterna gick det ju ändå bra även om det var otrevligt. Många tankar hann komma. Mobilnätet fungerade inte heller så jag kunde inte meddela nån av de mina heller... Det blev ingen provtagning eller läkarbesök den här dagen... Kram ♥

      Radera
  6. Jag har inte hisskräck, men går helst i trapporna, både för motionens skull och för att slippa tanken på att hissen ska gå sönder.
    Modiga, du! Fyyy. Mardröm.
    Hur gick det med besöket och proverna?
    Fredagskram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev inget besök hos läkaren och inga prover tagna då jag missade tiden :( Även om jag missade och att det inte berodde på mig att jag uteblev så måste jag ändå betala för det besöket och det trots att de visste att jag blev fast i en av deras hissar. Kram ♥

      Radera
  7. Nej, jag ryser, har lite cellskräck. Det går i alla fall inte att skylla på fredagen den 13:e, hihi
    Ha en härlig helg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tur att det inte var fredagen den 13:de för då hade jag verkligen trott på att den dagen, det datum hade gett otur och jag hade aldrig mer vågat göra nåt just en sådan dag. Kram ♥

      Radera
  8. Hua.....den rädslan finns hos mig med. Fastna i en hiss måtte ju vara jättekymigt. Nä fy.
    Själv går jag helst i trapporna, än att jag tar hissen.


    Ha en jättefin lördag fina du.
    Kram

    SvaraRadera
  9. Jag är livrädd att fastna i en hiss igen och går hellre upp för trapporna :( fastnade när jag var 5 med min kusin i en hiss i flera timmar och det sitter i
    Stor kram finaste♥
    Sanna

    SvaraRadera
  10. Men fy vad jobbigt! Både anemin och att du fastnade i hissen. Inget av det är att leka med. Som 15-åring fastnade jag ensam i en hiss och satt fast i 45 minuter. Konstigt nog har jag ändå inte blivit särskilt rädd för hissar. Jag har respekt för dem, men jag är ändå inte livrädd. Kram!

    SvaraRadera