torsdag 26 november 2015

Det där livet!

Aj överallt  Idag är jag prinsessan på ärten...
.
 Och nu visar sig veckans påfrestningar tydligt i min kropp.

Det där som kallas livet kräver ett reservlager av skedar som jag tyvärr inte har
Kraftlöshet. En extrem utmattning som inte går att jämföra med något man som frisk upplever.
Värk. Överallt,  i bakhuvudet, nacken, ryggmärgen och ansiktet.
Hjärnan blir till gröt. Slutar tåla intryck och fungera. Ljudkänslig. Tappar ord, koncentration, minne och förmåga att formulera mig.
Feber/feberkänsla
Influensakänsla.
Halsont.
Fumlighet.
 Orkar inte lyfta armarna. Benen viker sig under mig.
Blodtrycksfall då jag reser mig upp. Ögonvärk, ser suddigt och svårt röra blicken
Krasch för mig är då all kraft går åt till att hålla kroppen upprätt. Eller för den delen att orka ligga ner. Även liggandes är det nästintill outhärdligt. Blir för matt för att orka vila (ja, man kan vara för matt för att vila)

Det känns som att kroppen ska kollapsa. Helt. Måste kämpa varje sekund, varje minut för att hålla mig "närvarande", "vid medvetande". Som om hela organismen är på väg att gå sönder. Utan att jag kan göra något åt det. Men hur mycket jag än kämpar emot går det inte att hejda. Det är som om det väller in över mig och att jag inte kan värja mig. Inte väja undan. Känner hur det är på väg och tar över min kropp mer och mer för varje minut. Och för varje minut måste jag ta i mer. Ta i för att orka. Ta i för att inte inte tappa fotfästet. Kroppen varvar förtvivlat upp,  för att undvika det oundvikliga. Fastän jag vet att det bästa är att släppa taget och låta det skölja över mig. När krascherna slår till med full kraft finns det inget annat att göra. jag har inte den möjlighet att direkt lägga mig i fosterställning, ensam, i ett tyst rum. I flera dagar måste jag fylla på med energi för att kunna hålla mig upprätt en kort stund till.

Inombords skriker jag högt. Av förtvivlan. Av utmattning. Av sorg. Vill sjunka ihop i en blöt hög på golvet och bara ligga där.

Behöver hänga fram "stör ej"-skylten.  Måste samla nya skedar.
 Varje dag mer eller mindre går all kraft till att bara finnas till.Får räcka så .

Målet för mig är är att använda pacing (balans mellan vila & aktivitet) för att undvika push-crash-cykeln (dvs att inte pressa kroppen över dess gränser och sen krascha = symtomförvärring).  Att inte göra av med fler skedar än man har just den dagen. Att välja och välja bort. Vila mellan minsta aktivitet.

Men.

Det är svårt. Allra helst när man har familj och inte heller kan påverka allt som händer runt omkring.

5 kommentarer:


  1. Precis så är det, jag orkar inte ens få till detta i ord.
    Jag kan ta fram telefonen för att skicka iväg ett sms eller ringa ett samtal, kommer på mig med att bara stå och stirra på telefonen utan att veta vad jag skall göra med den. Är det en riktigt dålig dag orkar jag knappt tugga maten.
    Jag har inte fått lärt mig pacing och kör bara push-crash.cykeln rakt av.....

    Tack för inlägget finaste Pärlan.

    Kram ♥

    SvaraRadera
  2. Jag känner igen mig i varje mening du skriver.
    Du sätter orden superbt.
    Ibland är det svårt att beskriva och förklara men du lyckades verkligen med det.

    Varmaste kramen!

    SvaraRadera
  3. Beskrivande ord hur du mår.
    Jag är väl lyckligt lottad som inte har dessa problem.
    Det måste vara både jobbigt och påfrestande.

    En VARM STOR fredagskram till dig.

    SvaraRadera
  4. Tittar in och önskar dig en skön och avkopplande dag, förhoppningsvis kravlös..
    Kram

    SvaraRadera
  5. Känner så med dig, har själv haft en liten svacka, inte ens orkat läsa bloggar på några dagar.

    Precis det du nu beskriver om, pratade jag om hos kuratorn igår, när vi gick igenom en rehabiliterings stege, alla de olika faserna. Och på vägen upp för dig har det nog gått for fort, eller du missade ett steg. Därför kom du ner igen, till den där helvetesgropen när man mår som sämst.

    Vila, vila, vila. Ingen dör för att hemmet förfaller, delegera över allt ansvar med hushållet/inköp på dina närmaste. Bara stanna i din bubbla.

    Beställ hem Matkasse och låt de andra laga maten (vi har Matfrid, eftersom vi då kan få komponera vår egen meny varje vecka på ca 15 olika rätter och bra enkla recept), delegera bort diska, tvätt, städ, låt dem göra det. Just nu är det för mycket för dig.

    Och de där julklapparna, beställ på nätet när du har en bra dag. Julmaten, det är lika billigt och enklare att beställa ett färdigt julbord på ICA Delikatessens Catering för exempelvis, kontra att utsätta sig för affärer och tiden att laga allt själv.

    Det blir en jul ändå, annorlunda, men bra. Fokusera på familjen, det viktigaste. Att ni får en fin, kvalitativ dag tillsammans.

    Styrkekram!

    SvaraRadera