fredag 15 januari 2016

Sent kvällsinlägg!

Vissa dagar känns det som om någon skulle behöva operera in en klädbetjänt (ni vet en sådan där ställning man hänger kläder på) eller en stålställning i min kropp för att jag ska orka hålla den uppe, orka hålla nacken uppe. Idag är en sådan dag och antagligen ser jag väl lite sliten ut för sonen accepterar inte riktigt att jag säger att jag mår bra när han frågar.

Yngsta dottern försöker medla och säger till sin bror: men mamma kanske tycker att hon mår bra i förhållande till hur hon kan känna sig.

Det är så svårt att förklara vad som gör att man mår bra. Det finns så många parametrar som väger in och även om kroppen och knoppen känns skrutt så kan jag ändå må bra. Jag antar att det har med acceptans att göra. Jag har accepterat att jag fungerar så här  och att jag har ett helt annat utgångsläge för att "må bra"  Dessa dagar är det  "att göra ingenting" som gäller.

Jag kan alltså både känna mig helt överkörd och manglad men ändå tycka att jag mår skapligt (kanske inte superbra men ändå okey för att vara jag), det kan vara en så enkel sak som att jag känner att jag faktiskt orkar läsa några rader i tidningen som gör att allt känns bra.
 Jag börjar ju inte precis dagen med att känna efter om jag mår bra eller inte utan tar dagen som den kommer.

Är det en dag där jag har ostadiga ben så att säga, en dag där all energi är dränerad så är det, jag kan inte göra så mycket åt det och tänker inte mer på det än när jag försöker ta mig fram utan att snubbla.
Jag tänker inte att idag mår jag dåligt för att jag har en dag som inte fungerar - eller att idag mår jag dåligt för att hjärnan och energin är kaputt.... Det är bara en sådan dag helt enkelt.

Jag antar att det är ganska svårt att förstå för någon som är frisk som alltid kan lita på sin kropp och faktiskt kan bestämma över den också men för mig är det bara en bonus om jag kan bestämma något som min kropp ska göra. Så även om jag inte mår bra kan jag faktiskt må okey trots en värkig och bråkig kropp och själ..

4 kommentarer:

  1. MYCKET kloka ord, vännen!
    Så sant, utifrån dina resurser, så är det självklart att du "mår bra" ganska ofta. Det vore väl skrutt annars.
    Med åren blir ju kroppastollen lite deformerad, gäller mig, jag kan inte göra allt - med min sneda rygg - längre. Inget kul, men jag mår bra ändå.

    Vi behöver mycket värme, beröm och kärlek, så här kommer en lördagskram ♥

    SvaraRadera


  2. Man kan ju inte jämföra sig med någon annan när man skall känna av hur man mår. Jag kan säkert säga att jag mår bra och om en annan skulle få säga sitt så skulle den säga något helt annat.... Kram på dig 15 minus o sol. ♥♥♥

    SvaraRadera
  3. Du beskriver det bra och jag känner igen mig i dina rader.
    När man har de där dagarna ja då låter man bara dagen rulla på.
    Jag säger alltid att jag mår bra när någon frågar mig för jag ids inte in i en sån diskussion, hur jag egentligen mår tar jag med kuratorn eller läkaren.
    Ha en skön dag!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Jag förstår precis hur du menar och du förklarar så bra din känsla.
    Men, som du skriver. En person som är frisk har kanske svårt att förstå hur det känns.
    Sköt om dig och varm kram från mig.

    SvaraRadera