I torsdags dammsög jag och städade lite och vad tror ni hände. Jag fick ryggskott,
Jag kände hur det verkligen högg i ländryggen, så ont att knäna vek sig. Jag rätade upp mig och tänkte "hur gör jag nu??"
Det började susa i öronen och flimra för ögonen och jag kände att jag höll på att svimma. Svimningskänslan kom och gick. Tänkte att jag kanske inte skulle hyperventilera, för då svimmar jag väl av det istället. Jag tog mig till sängen och försökte lägga mig vilket var jättesvårt.
En konst i sig minst sagt.
När jag väl låg i sängen och inte visste hur jag skulle göra för att inte ha så ont, sprang sonen som just hade kommit hem från sitt jobb och hämtade Ibumetin och en stol att ställa vid sängen. Nu kanske det kan låta underligt med en stol i sängen, men jag har fått lära mig att när man fått ryggskott ska man försöka ligga på rygg och upp med benen på en stol, så blir det mycket bättre!
Ha! Eller hur??! Funkar definitivt inte på ett alldeles färskt ryggskott, kan jag säga. Jag vred fram och tillbaka i sökandet efter en ställning som skulle lindra. Icke!!
Sen ska man trots den smärta ett ryggskott kan ge försöka vara på benen och försöka röra på sig så mycket som möjligt.
Hur som helst nån timme i sängen och värktabletter tillbringade jag resten av dagen med att trava runt i lägenheten som en osalig ande för att få igång kroppen.
Den här eländiga ryggskottet gör att jag är snurrig i huvudet och lite illamående idag. Väldigt obehagligt är det i alla fall.
Det är inte heller så lätt att ligga i sängen för mig nu när det tar så förbenat ont eller för den delen att sova. Det har inte alls gått att sova dessa dagar.
