lördag 12 augusti 2017

Meloner och bordstabletter

Igår när jag höll till i köket fick jag fnatt och rensade  och torkade ur ett skåp På  den översta hyllan låg en hög med bordstabletter i allehanda material, färger och former. Nu tog jag och gick igenom dom där bordstabletterna och konstaterade att somliga behövde tvättas.

Jag bonkade in hela traven i tvättmaskinen, och tänkte ”undra om det här går” -Sedan tänkte jag…. Vad kan possible hända?! Det handlade ju inte om handvävda bordstabletter med bladguld och silvertrådar.

Så jag berättade för barnen vad jag gjort, och sade att dom gärna fick vara dom som öppnade luckan till tvättmaskinen, då jag inte var helt säker på vad jag skulle kunna tänkas ha för resultat.

Det blev i alla fall vilda tjut och hysteriska skratt när luckan öppnades. Jag blev givetvis nyfiken och gick och tittade.

Mjaråå… Det gick ju nästan helt felfritt och nästan helt utan problem! Sånna här ”katastrofer” kan jag hantera hur bra som helst -Lösningen heter sopsäck!



Det blev således en bra fredagskväll och lördagen har bara börjat.




Bjussar även på en bild av melonslushen som vi gjorde härom dagen… Den som vi tog varsin slurk av och sedan kastade…


Färgen var magnifik! Men bubbelvatten gav det hela en slags kräk-syrlig pikant smak som var lite läskigt till det kalla köttiga melonslushet… Ja, det kanske somliga räknade ut själv!

söndag 6 augusti 2017

Blir less på mig själv

Huvudvärk är det roligaste jag vet!

Trodde ni det? Lurade!

Vaknade med världens huvudvärk tidigt i morse och kommer ihåg att jag var pinad av den även under natten men orkade inte kliva upp för att ta något mot den.  Jag har  inte blivit speciellt mycket bättre. Har precis stoppat i mig mer medicin så jag klarar mig ett tag utan att tänka på att jag vill sövas ner. Så länge jag håller ögonen stilla går det ganska bra - men börjar jag titta mig omkring så gungar livet och jag känner mest för att kräkas.

Nuförtiden känner jag mig i det närmaste som en gamling på hemmet. En liten sak i taget och sedan vila länge... och så en liten sak och vila igen. Jag vill egentligen inte vara sådan
  Alla påfrestningar tar ut sin rätt, precis alla. Det går inte att tro att jag kan hålla ens ett normalt tempo längre."

"Det är herrans många år sedan jag för den delen kunde hålla ett normalt tempo utan att samtidigt falla ihop"

I alla fall är och blir jag ständigt så less på mig själv.  Kroppen och knoppen straffar mig på en gång om jag misskött mig.
Jag vill ju så gärna göra olika saker/pyssla på med än det ena än det andra. Men stökar jag på för mycket blir jag kraftlös och tröttheten tillsammans med muskelsmärtan i kroppen golvar mig fullständigt.