Gott Nytt År!

I det gamla årets sista skälvande timmar är det så dags för mig att önska alla ett riktigt Gott Nytt År! Snart stänger vi böckerna för året 2016 och påbörjar året 2017
i stället.

Det nya året 2017 hoppas jag ska bli ett roligt och spännande år med många mer glada nyheter i världen än dem nyheterna som år 2016 har haft med sig


Tack alla läsare som under året följt min blogg!

Det var länge sedan sist, men nu har det hänt igen...

Det är som det går i perioder. Ett tag händer det stup i kvarten. Sen kan det bli ett uppehåll. Olika långa uppehåll. Ibland gör jag det dagligen... flera gånger om dagen. Vet inte varför jag gör det. Det liksom bara händer. Kanske har nåt med hormoner att göra... eller hur jag berör med fingrarna. Svårt att gissa för jag har aldrig fått något svar på varför jag gör det lite då och då. Troligen vet ingen varför. Det bara rusar åstad och blir.

Nu var det ju ett tag sedan sist. Men i går så var det dags igen. Och nu misstänker jag att det börjar om med en period igen. Kanske ska notera varje gång jag gör det. Notera i almanackan. Föra statistik. För det kan man göra. Man kan ha statistik på vad sjutton som helst. Så detta bör också gå att föra statistik över, hur många gånger jag gör det.

Har letat i böcker för att se vad som är normalt. Har letat på internet och försökt hitta något svar. Men inget svar hittar jag. Kan det vara så att de bara är jag som gör det? Nä, det tror jag inte. Kan det vara som så att ingen annan vågar tala om att de gör det? Möjligt. Kanske skäms vissa för att tala om det över huvud taget? Mycket troligt.

Men vadå, det är väl inget farligt att tala om att jag gjort det igen? Vad kan hända? Mer än lite stjärnfall och fyrverkerier? Inget. Hittills har i alla fall inget annat hänt.

Fattar inte hur jag kan göra det så ofta! Det kan gå bara minuter emellan så är det dags igen. Är det något fel på mig? Jag brukar fundera ganska mycket på det. Men som sagt så har jag inget svar på det.

Tror att jag behöver bunkra lite från affären och ladda skåpen fulla. När jag kommer igång så här så brukar det behövas mer material. Annars så blir det så jädra mörkt! För när jag gått runt och tänt alla lampor är det nästan mörkare än innan jag tände dem. Inget konstigt med det fenomenet. Medan jag går runt och tänder mörkret så får jag se hur stjärnor gnistrar och exploderar. Snyggt... men ibland skrämmer jag mig själv. Det smäller till och jag hoppar nästan ur kläderna... och så har jag gjort det igen.

Jag vet bara att det är en sådan tid igen.. jag går runt och tänder mörkret. Och det gör jag genom att trycka på lysknappen. Då blir det fyrverkerier i lampan och sedan är det bara mörkt. Inget ljus kommer från lampan mer. Då har jag alltså gjort det igen. Så där går jag runt och tänder mörkret. Inte varje dag... men ibland dagligen. Sen kan det vara en lång period utan dessa mörkertändningar. Otaliga glödlampor har fått sätta livet till när de umgåtts med mig och mina händer. Behöver inte ens ta i dem... bara ta i lysknappen... så är det kört för dem.


Är jag strömförande?

🎀 🎀 🎀 🎀 🎀

Kenny Rogers och Dolly Parton

I tomma intet.

Har fått erfara att en boll kan försvinna i tomma intet… Väldigt störande. En liten grön studsboll som bara försvann. Vi (jag och min yngsta dotter) vände ut och in på hela vardagsrummet, Vi  t,om letade i alla rum inklusive toaletten, Trots att bollen omöjligt kunde vara i de rummen. Dottern var t.o.m inne på att tömma dammsugarpåsen. Vi har hittat väldigt många andra studsbollar utom just den lilla, genomskinliga, studsbollen. Den som bara försvann när mitt barnbarn kastade den upp, bakåt över axeln. I vardagsrummet. Bollen försvann utan ett ljud (studsbollar brukar ju annars flippra rätt bra). Vi letade t.o.m bakom element, utan framgång.

Efter väldigt många om och men återfanns studsbollen i en väska, ute i hallen … Hur f-n kunde den hamna där?! Det är och förblir ett mysterium. Väldigt skönt dock att bollen kom fram annars hade vi letat ännu.

Lucia

Önskar Er en Glad Lucia!

Tänk vad tiden går fort.

redan

Här andas det advent
nu är andra ljuset tänt.
I fönstret hänger julgardin
och stjärnan lyser röd och fin.

När andra ljuset brinner
vi juleklappar syr
och mamma bakar kakor
och har ett fasligt styr

Nja, inte riktigt.... Några julgardiner har jag inte hängt upp..och sytt julklappar.. Hahaha !! Nej, men nästan alla julklappar är i alla fall köpta.. Har bara 3 klappar kvar.
Bakat har jag inte gjort heller, men blir nog tvungen baka saffransbullar och pepparkakor snart till jul terminsavslutningen( yngsta dotterns avslutning den 21/12)
Några större bestyr har jag inte heller haft för mig den senaste tiden.

Glöm inte att: För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.

Advent

Jul är inte riktigt min grej. Jag ser det mer som en transportsträcka tills året är slut och jag får börja på ny kula. Å jag ser februari hägra där borta när det blir lite ljusare igen.
I November/December är det rysligt mörkt i Västerbotten.

Idag är det i alla fall första advent.
Jag har tagit fram en advent ljusstake och en julstjärna på fot och en hängandes julstjärna i fönster och två tomtar (prydnader) från förrådet.
 Mysmänniska kanske jag är ibland, men julpynteriet stannar vid detta för nu.

Mera julpynt kommer med säkerhet upp närmare jul i alla fall. Om inte annat så lär yngsta dottern pynta och klä julgranen med hjälp av sin storebror.

Tanken på att förflytta mig just nu (idag) är snudd på övermäktig. Det är hemskt att vara så här fysiskt/psykiskt trött. Jag vill, huvudet vill, men vare sig kroppen eller huvudet är med på noterna.
Jag försöker och jag försöker.
Jag tycker att jag är en tålmodig person som står ut med en hel del, men detta är bara mer än vad jag fixar. Men ändå måste jag allt för ofta stå ut vare sig jag vill eller inte.

 vilken TORTYR detta är i längden!

Idag förhoppningsvis ska yngsta dottern göra knäck.
Jag övervakar och hon får göra jobbet 😃  Det blir nog bra. 

Hoppas att just du får en mysig första advent! ❤❤❤

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt.
Och alla människor glädjas att fira första advent.

Skollunch

Häromdagen frågade jag dottern vad hon ätit till skollunch, jag fick ett mumlande och otydligt svar och upprepade frågan och fick då klart för mig att det som ätits var ”köttsallad” -Låt mig säga som så att jag har otroligt svårt att släppa tanken på köttsallad då själva ordet är så in i märgen intressant!

Köttsallad… Har aldrig vetat om att den maträtten finns.

 Min fantasi har gått på högvarv, vad är en köttsallad? Massor med olika former av kött blandat i en skål? Är det en varm eller kall rätt?

Jag googlade köttsallad och fick fram detta Länk: Köttsallad

Det såg ju faktiskt gott ut på bilden och receptet ser ut att vara enkelt att göra.
Någon gång ska jag nog testa denna maträtt också " ler"

Surt sa räven..

När jag hör D-vitamin tänker jag direkt på AD-droppar (som idag heter D-droppar) som man ger till barn. Jag tänker D-vitamin brist och rakitis. Jag tänker skelett och benstomme. Och så alla nya rön om att att D-vitamin gör oss piggare.

Jag fattar att vi som lever i norden får mindre solljus än många andra på vårt jordklot och jag har begripit att det är så pass signifikant då man ändrat doseringarna och numera infört nordiska rekommendationer. Hur mycket behöver vi då? Livsmedelsverket rekommenderar en daglig dos på 10 mikrogram för barn och vuxna, gravida och ammande. Personer över 75 år som vistas ute lite i solen rekommenderas 20 mikrogram. Beroende på vart man läser om D-vitamin kan man få fram olika fakta (aldrig samma fakta) på varför det är bra. Den som är intresserad kan ju googla saken. Själv håller jag mig till det vetenskapligt bevisade och inväntar alla studier som tycks vara på gång kring denna magiska vitamin!

Får se om jag testar D-vitamin framöver… Kan inte skada så länge man inte överdoserar!

En annan mer naturlig vitamin testade jag tillsammans med mina barn  som dock tycktes vara lite skeptiska till min kunskap om det jag skulle servera. En  frukt som heter TAMARILLO. Den såg så vacker och enkel ut och jag tänkte att den bara MÅSTE vara god!

När jag således slet fram denna lilla frukt krävde barnen att jag först GOOGLADE om allt faktiskt var ätbart. På sätt och vis grämer det mig att det då stod att läsa att man BÖR avlägsna skalet då det är beskt.

Frukten som tydligen tillhör familjen tomat och potatis var i allafall vacker när den snittades upp…

Vi DELADE på klyftorna och det räckte.

Jag har således ätit 1/8 dels Tamarillo och jag tyckte den var besk och småsur. När man först fick den i munnen var den god (fast mer åt OKEJ än MUMS!) men eftersmaken var tämligen kompakt och det smakade beskt långt ner i halsen.

Mera tamarillo blir det inte för min del.

8 minuter.

Väntrummet på vårdcentralen där jag befann mig i går måste vara bland de mest oinspirerande miljöer som finns!. Gamla luddiga tidningar, någon leksak från 70-talet…

Var som sagt till en sköterska på vårdcentralen för att ta några prover ifall jag hade fått anemi igen eller inte.
Fick höra i väntrummet att läkarna får en bonus på 100 kr/patient om besöken tar mindre än 8 minuter.
 Om det är sant eller inte så hur lång tid ett läkarbesök tar får aldrig gå före patientens behov.

Det är ett fruktansvärt dåligt system och samhälle vi går till mötes om det ska vara så. Risken att fatta felaktiga diagnoser är uppenbar samtidigt som bemötandet blir enormt mycket sämre.


Nej att sitta och häcka inne på vårdcentralen är inte min grej. Det var en ren fröjd att komma ut och få chansen att betrakta denna gråkråka som spatserade runt!



En grådaskig dag ute är tusen gånger bättre än ett väntrum -Tycker jag!

Oktober

och när som helst kan snön komma och förpesta tillvaron för oss.

Jodå, för tidig snö förpestar tillvaron. Bäst är när snön kommer till advent. När vi pyntar våra fönster med adventsstjärnor och adventsljusstakar passar det oerhört bra med snö utanför fönstret. Hela adventstiden ska det vara snö. Och naturligtvis över julen. Men inte allt för mycket snö vill jag ha.
Sen vill jag ha bar asfalt och gräs igen.

Är så trött på att det efter nyår ska snöa som värst. Till och med mars - april, kan det vräka ner snö så att jag blir alldeles konfys. I mars/april ska det ju smälta.

Gillar inte heller is, blankis, inte is över huvud taget så länge den inte befinner sig i vattenglaset.
 Is under skosulan är bara dumt. Där gör den ingen nytta. Bara skada... i alla fall om man drattar på arslet.

Gillar heller inte snömodd och snösörja. Är så jobbigt att klafsa runt i  och blöta fötter är inte kul det heller.
Så jag hoppas att snön dröjer. Och att den sedan får för sig att dra sig tillbaka dit den kom från tidigt under det nya året.

Och till er som älskar snö har jag ingen tröst. Jag älskar inte alls snö!

Fast ett riktigt snöoväder kan vara riktigt mysigt... men inte i oktober.

29 September

Kaffets dag hörde jag att det var idag och inspirerad som jag blev så slängde jag ( tidigt i morse) en panna kokkaffe på spisen. Nu skulle det äntligen drickas kaffe på rätt dag (för övrigt så är alla dagar rätt dag då det gäller kaffe).
 Medan jag väntade har jag googlat lite och hittade en Temadagskalender.
Till min stora fasa upptäckte jag där att den 29 September dessutom är alla soffpotatisars dag och Återvinningens dag samt Resandefolkets dag.
 Kan man inte ens låta kaffet få en egen dag?

Men numera har väl i princip varje dag något speciellt tema som skall uppmärksammas, snart är det kanelbullens dag. Vad är då mer logiskt än att den dagen föregås av kaffets dag som alltså infaller idag den 29 september. Faktum är att den inte firas bara i Sverige utan även internationellt. Passar väl bra att den ligger i den så kallade höstmånaden då en kopp kaffe kan sitta bra i höstkylan.

29 September
Kaffets Dag
Alla soffpotatisars dag
Återvinningens dag
Resandefolkets dag

Vad händer anars hos mig idag ? Jo jag ska  försöka mig på att städa.  Det kan behövas kan jag tala om med tanke på att det inte blivit mycket gjort för mig på bra länge då jag inte haft någon energi i kroppen.

Ha en bra dag!

Lördag

Två gånger idag har jag konstaterat att det är Lördag
Ändå stod jag just och undrade vad för dag det är !!!

Vem f*n snodde min hjärna???

Ja, lite koko är man kanske

Satt tidigare i morse i godan ro och läste en skvallerblaska och drack kaffe och käkade en smörgås.
Då plötsligt hör jag röster !!!! Väldigt tyst som om det är små, små pysslingar någonstans i lägenheten...

Jag går in i köket....Nej, inget ljud där, in i sovrummen,  kanske är det sonen/dottern som glömt stänga musiken på sin dator...Nehej???

In i vardagsrummet igen...Lutar mig över min dator. Är det där det låter???? Men hur skulle det gå till då jag nästan aldrig har ljudet på.... Kanske har jag fått besök från yttre rymden. Sätter mig ner och försöker ignorera det...Tänker att jag bara är trött.

Äsch.. Jag reser mig upp en gång till och bakom datorn ligger min mobiltelefon.... Som jag just lyssnat på musik i!!!! Och glömt stänga samt glömt bort var jag hade förlagt mobilen...Hahaha. Snacka om att ha kört huvvet i väggen ;)

Hoppas ni har en bra lördag...KrAm

Nåja, vad är väl en bal på slottet

Att vakna på ”rätt sida” kräver en del har jag märkt!

I natt drömde jag för ovanlighetens skull. " Det händer inte ofta" Jag hade gärna velat sova och fortsätta drömma   Helst då det är en dröm som inte är riktigt ”i mål”…..
Men  03.47 tog drömmen slut. Och jag kunde inte somna om.

Nu drömde jag att jag skulle på en sk ”BAL” och jag var hypernöjd över att jag hade en DEJT som väntade där på mig! Men grejen var att jag först var tvungen att jobba färdigt . Jag jobbade på ett casino.. Och vi hade väldigt mycket skor som folk kunde få köpa också!?!?), sedan skulle jag bara sminka mig (och skulle testa att ”skulptera” ansiktet?!?) ja och så var det håret som var supersnyggt MEN när jag kollade mig i spegeln såg jag ut som en igelkott!?!

Väldigt lång historia kort så kom jag då aldrig på bal utan fastnade när någon ville ha hjälp att hitta ett par vinterskor mitt upp i alla förberedelser!

Jag är sjuukt besviken!

Idag skall jag spåna över vad den drömmen e.g.e.n.t.l.i.g.e.n betyder...

Ha en bra Lördag!

Elvis has left the building.

Det har regnat mycket dem senaste dagarna hos mig. Det är bra. Naturen behöver vatten också

Som ni kanske har märkt har det varit lite tyst på bloggen men sanningen är att jag har inte  haft någon lust att sätta mig  och skriva inlägg

Har knappt haft något att skriva om  och det känns inte kul att blogga längre.
Jag har nog tappat lusten helt enkelt. Jag hittar ingen inspiration eller idéer.
Jag har inte längre känslan. Allt är helt tomt.

Där, i något undanskymt hörn av hjärnan där det ibland brukade bubbla och glittra är det nu bara tyst och mörkt. Nedsläckt.

 Elvis has left the building.

Dom här bloggåren jag varit aktiv med att skriva inlägg har varit en otroligt rolig och spännande resa!

Det jag gillar med bloggar är att man får följa med lite i någons liv och lära känna vissa delar av den. Som en vänskapsrelation :=)

Dessa veckor som jag inte har skrivit i bloggen är första gången jag seriöst funderat på att sluta blogga.  Och även om jag har tagit några kortare pauser under mina bloggår har jag aldrig varit så nära ett avslut som nu.

"Stressen och livet har begravt mig levande och lämnat mig med en fruktansvärt utmattande känsla."

Så... Ja ... Vi får se  - Jag kastar inte in handduken riktigt än...

Vill först se om jag får tillbaka någon lust eller ork att skriva igen eller inte.
 Innan jag säger tack och hej för mig.

                                        Ha en bra dag!

Tvi för den lede

Shit, vilken skallebank.......Jag fullkomligt hatar sådana här mornar när jag vaknar och har världens huvudvärk....Så det som gäller nu är Ibumetin.
 Får se om det gör någon nytta.......

Tvi för den lede vad trist väder här är idag. Alldeles blött är det ute.
Skulle vilja skriva att här skiner solen från en klarblå himmel i dag....
Men i stället regnar det. Regnet kunde visst inte hålla sig här ifrån ;)

Här hemma händer inte speciellt mycket må jag säga. Och inte vet jag vad jag ska blogga om heller:)

Undrar om jag håller på och bli sjuk.........Känner mig väldigt konstig......Det snurrar i skallen, jag kallsvettas och mår illa...............Inte kul alls....Men, men, hoppas att det är tillfälligt............Jobbigt är det i alla fall......



Dagens:

En mormor är en tant med godispåsar i fickorna. - 
...min har påsar under ögonen.
Martha 6 år och Anders 5 år

Lite tankar.

Girighet är hjärtats muskellås! Den som gapar efter mycket mister oftast hela stycket.

Ja ibland är det så men oftast får jag uppfattningen att det är precis tvärtom.

 Den som med alla medel vågar ta för sig vinner oftast massor. I alla fall hör och ser jag mest sådana.

Är girighet något bra? Nej bra vet jag inte men kanske i mycket liten skala. Är girighet en investering för framtiden? Det beror säkert på vad du från början har för förutsättningar i livet.

 Men jag skulle inte säga att det är en framtida investering. Däremot är Girighet något sjukt i människor.

 Att roffa åt sig utan minsta hänsyn till sin medmänniska måste tyda på total empatilöshet och att något är rubbat eller störd i den människans psyke
.
Att försöka rädda eller förändra förutsättningarna till något bättre i varje litet människoliv måste vara det viktigaste och betyda mest för alla, i alla fall tänker jag så.

Summan av kardemumman.

Hur kan man som förälder släppa ut sin morrande och galna hund tillsammans med en sjuåring?

Hunden av medelstorlek morrade som satan när jag stötte på dem för en stund sedan...

Bara det att jag fanns där på gatan gjorde att det lät som om den ville slita mig i stycken och det på momangen.

Jag kände mig inte alls bekväm eller säker där jag gick.

  Hade följt mitt barnbarn till hennes dagis och lämnat henne där och var alltså på väg hem igen när jag mötte flickan och hunden.

Den lilla flickan hade ett helvete med att få hunden att lyda henne... hon skrek och domderade och hunden slet med henne dit den ville och hon skrek än mer och hunden morrade mer och mer och gjorde utfall.

Jag vet inte om det var en tik eller en hane... den galne hunden... men det gör detsamma. Den bör inte vallas av en liten spetig flicka som inte har varken ork eller pondus att sätta den på plats och avbryta anfallet och utfallet.

Jag är glad att jag tog mig hem helskinnad!

Summan av kardemumman blir: 

Följ sonen eller dottern som så gärna vill gå med hunden själv. Var med och se till att inget händer... för det kan hända fortare än du någonsin kan ana.

Ghaaah !

Jag är ingen elektriker -Men det här med el och vatten känns ju som ett Big NO NO.

Därför känns det ju sådär att, efter att ha klivit upp 04:50, lyckas tappa hela kontakten till brödrosten i min kaffemugg!

Nåja, nu ska vi se om Måndagen har några fler ess i rockärmen -Bring it on!

Jag önskar er en

Det är en mycket trött bloggerska som skriver på morgonkvisten.

                                En fluga har nämligen jävlats med mig hela natten. Så fort jag somnat till har den surrat runt och landat på mig. Jag vill sova i fred från flugor. De kan vara ute och hitta något annat offer för sina smutsiga fötter. Husfluga... nä, sådana vill jag inte ha. Till sist låg jag med min t-shirt i handen och så fort det surrade viftade jag till. Då fick jag vara i fred längre stunder.
Försökte lära katten att "ta flugan"... men hon tyckte nog att det kan jag göra själv... eller att någon annan ändå gör det till sist. Annars är katten mycket snabb att lära, men en fluga duger inte åt henne.

Måste berätta innan jag avslutar detta inlägg en knasig sak som hände igår.

Fick en märkbart konstig faktura i brevlådan.

Tydligen hände det något under pingst som jag inte vet om!

Lördagen den 14:e maj ska jag ha träffat en läkare på Medicinmottagningen/lasarettet i min kommun
…å nu skall jag betala för det!

Såklart uppstod en massa frågetecken i min skalle . Fattade ingenting!

Blev t.o.m osäker ett tag och trodde att minnet verkligen hade svikit mig ordentligt denna gång.
Det är inte ett ovanligt fenomen i min värld att minnet sviker mig - så jag visste inte vad jag skulle tro....


Men faktum är att jag aldrig har varit på Medicinmottagningen under år 2016.

PS: Inte ens faktureringen förstod vad jag haft för mig där i mitten av maj… Men fakturan är i alla fall makulerad! DS

Lite ditt och datt

Dagens Margot

har både moln och sol, mest moln

Påstår att det är torsdag hela dagen idag

Ser att ortsblaskan säger att det ska bli regn, mja... bra för potatisen, säger vissa

Har stryktvätt som ligger och ropar, varför är inte allt strykfritt nu för tiden?

Har nyss tvättat mitt hår.

Vill förändra och förnya, lite här och lite där här hemma, även inombords. försöker lyssna på kroppens signaler, men fattar inte riktigt vad den mumlar om alla gånger

Hör barn utanför fönstret som skriker.

 Har ett barnbarn som sover  och en dottern som har migrän idag.

Hade andra planer för dagen, men på grund av dotterns migrän så blir jag ofrivilligt barnvakt.

PS. I vanliga fall brukar lillan vara på dagis.( Då hon äntligen fått en plats) Och skulle så ha varit idag med om inte dottern hade ringt och avbokat dagiset för lillan på  grund av hennes migrän. Eller vem vet skriver jag lite sarkastiskt - kanske det berodde på att jag hade annat för mig idag som jag måste vara barnvakt idag ? Det är inte alls ovanligt att det brukar vara så tyvärr när jag ska göra nåt och inte bara sitta hemma och uggla....DS

Ser en solande gammal man i en solstol på sin balkong

Ser gräs som växer, och  växer

Ser överblommad syren

Ser fnissande och stojande skator

Ser träd som sakta dansar i vinden

Säger att något jag saknar är en hammock
 Där skulle jag vilja ligga och gunga sakta, tänka på livet och roliga saker... vila... somna till en stund... bara njuta!

Tack för mig.

Ha en underbar torsdag ute i vårt avlånga land!

Att bli en spottloska för andra....

Den mänskliga hjärnan finns där för att förhindra att öronen trasslar ihop sig.
Peter de Vries.

Jag försöker skapa mina dagar med minneslappar och myrsteg. Och det kanske funkar någorlunda
men inte helt och hållet och absolut inte varje dag..
Och visst försöker jag fylla dagarna med att  sköta om mig efter bästa förmåga.
 Men så klart finns det  en massa måsten som måste göras - som inte går att  tänka bort ... De där praktiska göromålen med tvätt, disk, (handdriven diskmaskin ☺) städ, matlagning,..barnpassning   OSV... Sådana där dagliga måsten som måste skötas om vare sig jag vill eller inte.
Så varje dag är det bara att spotta upp sig i den mån som det går  och köra på om än lite knaggligt.
Å dagarna blir  nästan aldrig som jag önskar.  Ibland går dagarna åt h....vete. dagar som bara krånglar och går fel hur jag än gör. Dagar med enorma besvär med kroppen / knoppen. Dagar med stress - allt för mycket stress och ännu mera stress...
Man sätts på prov ideligen av allting.
Helst ska man vara i "andras ögon" en supermänniska och klara av allt galant - helt på egen hand  " wow" trots att man långt ifrån är i skick att vara supermänniska.. Eller att ALLTID vara stark för den delen... Så många gånger som jag blivit en spottloska för andra när jag inte har varit dem till lags, eller råkat be folk om hjälp när jag inte har mäktat med mera. ...

Dagens Ord!

Din tro formar dina tankar
Dina tankar formar dina ord
Dina ord formar dina handlingar
Dina handlingar formar dina vanor
Dina vanor formar dina värden
Dina värden former din framtid.

Mahatma Gandi.

Sagt av Greta Garbo

I never said ‘I want to be alone’.
I only said ‘I want to be left alone’.
There is all the difference.

Studenten

Min son hade absolut inte tur med vädret – när han tog studenten i Skellefteå på fredagen. Sämsta tänkbara väder med snålblåst och regnskurar var det.

                              Min son är han med alla mjukisdjur runt halsen.

Alla studenterna denna dag gjorde som vanligt entré med sina plakat på lastbilsflak, kärror dragna av traktorer och i skrindor av skilda slag, där en och annan skyltade med lite obskyra budskap. Precis som det brukar vara, med andra ord när ungdomarna tar studenten.

På kvällen blev det en fest för alla som tog studenten i Skellefteå anno 2016.


I morgon börjar sonen sommarjobba på en golfbana till i höst.  Men redan i lördags jobbade han natt som Casino dealer på en restaurang/nattclub. Han får även jobba i själva restaurangen med att plocka bort disk och diverse när någon av de ordinarie personalen är sjuka eller så...

På tisdag är det dotterns tur att ha skolavslutning. Jag hoppas verkligen på ett bra väder den dagen.

 Tack för mig!

Nu önskar jag er en fortsatt bra Söndag.

Lyx och blåst.

Jisses så det blåser ute idag! Solen skiner från en nästintill klarblå himmel....men, vad gör det när man knappt kan vara ute.
Har hunnit tvätta och hänga ut tvätt också så här på morgonkanten... Men tror du inte på f...n att torkvindan vek sig av blåsten, skit och dynga.
Det var bara att ta in tvätten och torka den i torktumlaren (i tvättstugan) i stället.

Det funkar det med :)


Tänk vilken lyx att på ett bibliotek kunna låna hem massor med böcker. Läsa och läsa... och läsa. Nästan som att resa bort en stund.

När jag i tidig ålder lärde mig läsa så läste jag massor. Massor. Massor. Tonvis med böcker har jag släpat hem. Pappa var arg för att jag alltid satt med snoken i en bok och ständigt var i en annan värld. Överallt kan man läsa, i en trädkrona... på gräsmattan... i sängen... i badkaret... vid matbordet.
Böckerna blev en flykt undan skolmobbningen.

Jag önskar dock att jag kunde vara en bokmal igen. Saknar att kunna fly in i böckernas värld och stänga ute det jobbiga för en stund. Men så är det inte längre. Ibland brukar jag testa på att läsa en bok, bara för att se om (ta i trä) det skulle fungera att läsa böcker igen. Men nej och åter nej det fungerar inte . Hur mycket jag än försöker. Det har inte fungerat på många herrans år att plöja igenom en bok för mig. Blir extremt  uttröttbar och liksom fysiskt utslagen
Det går nog inte i ord beskriva hur omfattande det är.
Samma sak är det med en ljudbok Det tar på krafterna och jag slappnar då rakt inte av då jag måste koncentrera mig - vara på helspänn för att uppfatta vad rösten som läser texten i boken säger.

Avslutar detta inlägg med ett recept.

Igår till efterrätt gjorde jag nämligen en rabarberpaj......Så otroligt god den var, det går inte att förklara utan ni måste prova göra den eller komma och hälsa på ;)

Recept:

2 dl havregryn
2 dl socker
1 3/4 dl vetemjöl
1/2 tsk bakpulver
1 krm vaniljsocker
125 gr smör
1/2 dl vispgrädde
1/2 del ljus sirap
rabarber i mindre bitar


Blanda alla torra ingredienserna i en bunke. Smält smöret i en gryta tillsammans med grädde och sirap. Blanda ner det i bunken. Lägg rabarber i en smord form och bred på röran. Grädda ca 40 minuter i 150 grader. Servera med vaniljglass...

                                                                 

Varsegod och njuuuuuut!

19 år

Idag så fyller min son 19 år Så underbart att ha stora barn. Ens modershjärta blir bara större och större medan åren går. Ännu ett år som mamma vilken ynnest verkligen. Och jag hoppas och ber till gud att alltid bevara mina barn och skydda dem från allt ont som finns i världen. Och jag ber och hoppas att de skall orka med alla prövningar som vi människor måste gå igenom i livet bara just därför för att vi är människor.

I går blev jag liggandes på soffan helt mörbultad och dränerad på energi hela eftermiddagen och kvällen/natten.Mitt lilla barnbarn var sjuk. Stackars min lilla goknoppis. Feber och ont i halsen . Men barn är fantastiska! Sjuka eller inte så vill de leka ändå.Om än med mycket mindre energi.

Under Nationaldagens förmiddag bakade vi med lera.Lagade mat med leksaksspisen kastat bollar  och några bollar hamnade bredvid min (eller rättare sagt yngsta dotterns) katt Matrix vilket roade lillan mycket;) med mera. Mitt hem liknar verkligen en tornado och har gjort så sedan dottern och barnbarnet flyttade in. Jag brukar försöka att hålla undan lite.. Men igår så fick jag lägga fullt fokus på lilla sjuklingen.

Idag är hon betydligt friskare. Ingen feber och bara lite snorig.

Önskar er alla en dag full av kärlek och omtanke.

Och särskilt så önskar jag mina älskade barn och barnbarn tusen tusen hjärtan av kärlek. ☺

En gång i tiden var jag duktig på att baka....

Har alltid varit urusel på att baka kakor. Har aldrig haft intresse för att baka just kakor. Upplever kakor som lite tantiga... fast det är min personliga åsikt. Bry er inte om det ni! Kakdegarna har aldrig velat samarbeta med mig. De smular sig eller kladdar fast överallt och blir inte alls det som det var meningen att bli. Och skulle jag få för mig att grädda eländet sedan jag försökt baka ut degen/smeten så blir och har det bara blivit kattskit av hela alltet. Äter inte gärna mina egna bakade kakor heller. De är ofta torra och inte goda heller.

Mjuka kakor däremot har jag varit duktig på att baka en gång i tiden... som sockerkakor och sånt... det var jag bra på.. Mumsiga och härligt smuliga... gjorda med olika vätska som bas. Smaksatte dem på alla de möjliga sätt. Den ena godare än den andra. Bakade dem  oftast två och två och såg inte röken av dem sedan de var gräddade och svalnade. Vem som tog dem har jag inte lyckats lista ut än idag =) ... så fort gick det att de mjuka kakorna var borta. Pajer med olika bär var också en favorit... gärna tillsammans med vaniljsås.

Bullar  var jag också en hejare på... mumsiga bullar med massor av kalorier och smaskiga fyllningar. Gjorde allehanda lustiga krumelurer av bullarna jag bakade... inte bara vanliga snurrbullar.

 Den som har lätt för att gå upp i vikt har nog redan ökat på några kilo... bara av att jag skriver om mina härliga bullar. ☺ ☺ ☺ ☺

Jaja, tänk inte för fort nu... jag sa bullar... inget annat!

Minns att jag stoppade lite då och då bullar i frysen när jag bakade dem som mest... men när jag tittade in i frysen och skulle plocka fram bullarna så var det tomt. Inte en bulle så långt ögat kunde se. Inte en enda bulle! Tror att jag hade tjuvar som käkade bullar... tjuvar som visste precis när jag inte vaktade dem. Men jag lyckades aldrig avslöja dem.

Till min stora sorg bakar jag inte så ofta längre.Att baka fungerar inte längre för mig.

  Bakar endast vid födelsedagar och när " klassföräldrarna/skolan" ska ha vid försäljning.
 För då är bakning obligatoriskt - ett måste.
Som nu till  dotterns skolavslutning.  Då ska vi föräldrar göra varsin tårta och baka bullar.

LA8PV

I morse tänkte jag att det vore en bra idé att tvätta upp ett par av mina finbyxor… Jag hade även två vita badlakan som fick åka med. När jag skulle tömma tvättmaskinen  fick jag genast börja fundera över VAD mera som åkt med… För nått var det helt klart.

Det visade sig att det var en toalettrulle med några meter papper kvar. Tog därför byxorna direkt till badkaret för att damma av dom -turligt nog fanns inget kvar. När jag sedan hängde upp byxorna på tork började jag skratta.

Jag kom att tänka på Marve Fleksnes som gick på TV när jag var liten. Jag får två direkta minnen som dyker upp i huvudet det ena är "Deeeooooo" (som jag gissar skall vara Day-O och Harry Belafontes sång) samt frasen "LA8PV"

Jag fick ännu roligare när jag kom och tänka på ett avsnitt när han gör sig klar för att gå ut. Han pratar om att han skall ta på sig "sexvadn" samt sina "go-gobyxor"

Mina go-gobyxor är förmodligen snart torra vid det här laget, om det sedan blir så mycket go-go är väl helt upp till mig!

Måste absolut kolla YouTube efter flera klipp på Marve Fleksnes… Vilken superhero han var i sin skumma rock och hatt

Otydlig

Då jag känner att jag blev lite otydlig i förra inlägget-- vill jag bara informera:

Att i min dotters skola brukar det inte vara någon betygsutdelning på avslutningsdagen.

Eleverna  får istället betygen med posten då sommarlovet har börjat.

Det innebär att betygen inte är satta ännu när det blir skolavslutning.

Betygen brukar  skickas med post senast veckan efter skolavslutningen.

Min dotter har fått sina betyg skickat med posten sedan hon gick åk sex.

Det är rektorn i skolan som  bestämt att införa de här rutinerna.

Skälen är flera. B.l.a att skona eleverna från pressen att jämföra med sina klasskompisar

Mindre stress från lärarna  att hinna sätta betyg fram till sista skoldagen.

Skolan pågår oxå till sista skoldagen och eleverna ska inte kunna  argumentera bort att  " betygen är ju redan satta " och strunta i att komma till lektionen osv.  Vilket händer allt för ofta.

Min dotter vet redan mer eller mindre vilket betyg hon får.   Då lärarna haft betygssnack med sina elever.

( Det är dock två prov kvar att göra för eleverna för att lärarna ska kunna sätta ett slutbetyg i de ämnen. Ett slutbetyg för åk 7.)

  Betyget kan fortfarandes höjas om eleverna gör bra i från sig i de återstående två proven som är kvar.

Det är endast åk nio som får sina slutbetyg  i handen av sina mentorer på avslutningsdagen.
( Betygen för niorna är alltså redan satta)

Enligt skolverket finns inga regler för hur betygsdokumentet ska ges till eleven, utan det är upp till skolan att själv bestämma.

Mors Dag/ Nedräkning / och gymnastik

Denna söndag, mors dag till ära, vaknade jag till ljudet av en tuta!

Ett svagt litet tutande som lät som en trasig partytuta. Jag låg och lyssnade men hörde inget. Så pep det igen.

Det visade sig vara min egen täta näsa som pep!

Festlig start på  mors dag!

Det är inte så många veckor kvar nu innan det är dags för studentsläpp och skolavslutning i den här delen av världen!  Så just nu (hemma hos mig ) blir det mest att jag fokuserar på sonens födelsedag som snart är - skolavslutning och student, på den blomstertid nu kommer och på ljuvlig försommar!

Sonen har börjat nedräkning till sin student -  Dvs nedräkning av antal skoldagar kvar.
Efter studenten  som är den 10 juni börjar sonen att sommarjobba. Sommarjobbet pågår till September.

Även dottern räknar ned dagarna till sitt sommarlov. Men innan sommarlovet börjar har hon och hennes klass  två prov kvar att göra i historia och biologi. Och bägge dem proven ska göras två dagar innan skolavslutningen den 14 juni. Tala om att hålla på ända in i det sista med plugg och diverse skolarbeten.

. Till hösten börjar dottern åk 8. Tiden rinner på ganska så fort ändå.

I morgon blir det gymnastik ute för dottern. Typ brännboll. Lektionen kommer att avslutas UTAN dusch har lärarna ( mentorerna) meddelat eleverna då elen är avstängd i omklädningsrummet. Alltså… Kall, blöt, varm, svettig… kommer dottern att vara efter sitt idrottspass.


Jag kliar mig i huvet och undrar hur i hela friden jag skall packa och utrusta dottern i morgon!!!

                                                   

 Önskar er en trevlig söndag! Och en fin Mors dag till er som är mammor.

Funderingar

Jag tog en " nödvändig" promenad igår (då jag inte äger någon bil) i regnet.  Jo det regnade och var gråmulet hela dagen i går. Endast 11 plus grader var det.

 ( Steg upp i morse till samma väder som det var i går tisdag här hos mig )

Gick som sagt till närmsta mataffär för att enbart köpa mjölk.

Mjölk är viktigt att ha hemma  ☺ ☺ ☺  Så även en dramaten ☺

Med en dramaten behöver jag inte slita med att bära de tunga matvarorna i en plastkasse. Utan kan  smidigt och lätt rulla mina matvaror i "vagnväskan"
 Det underlättar en hel del för mig som har problem med kroppen.

I alla fall träffade jag på en liten man med rullator i affären. Gammal. Vithårig och vitskäggig. Mannen hasar runt med små steg. Runt runt i affären. Hylla upp och hylla ned.

Säger plötsligt "hej" till mig. Säger "hej" tillbaks. Folks ögon stirrar. Undrar varför? Är jag ett spöke? Är mannen ett spöke? Nä, verkar inte så. Möter den lilla mannen flera gånger. "Ska bara se", säger han. Hasar vidare. Hylla efter hylla. Folk stirrar. Eller låtsas att han inte finns. Det blir som ett stort tomrum. Runt den lilla mannen.

Han ser bara... gammal ut. Vitt hår och vitt skägg. Inget konstigt med det. Jag vet inte vem han är. Har aldrig förr sett honom. Svarade bara på hans "hej". Precis som jag brukar göra. Till de som hälsar på mig. Oavsett kön. Oavsett ålder. Oavsett utseende. Inget konstigt med det. Artighet bara.

Men... vanlig artighet verkar inte vara ämnat för den lilla mannen. Endast jag svarade honom. Endast jag tittade milt på honom. Endast jag visste nog inte... om han var skyldig till något. Endast jag såg en gammal man. Folks ögon stirrade. Eller låtsades inte se. Tom luft bara. Inget. Eller ett spöke.

Även jag kan den konsten ibland. Att inte se. Men det beror mest på min extrema sociala fobi. Och en hjärna som inte vill samarbeta med mig.

Egentligen föredrar jag att se. Speciellt människor. Gärna äldre. Och yngre. Eller de från annat land. De har alla så mycket att ge. Liv. Berättelser. Tankar. Omtanke. Osvenska känslor. Kunskap. De unga har inte lärt sig att stänga in sig i sig själva. De gamla har slängt den svenska stelheten överbord. Åtminstone många av dem.

Men jag funderar fortfarande. Vad hade den hasande mannen gjort? Varför var han osynlig för de flesta? Eller stirrades på? Verkade inte speciellt farlig. Gammal man som gick med stöd. Liten. Spenslig. Gick nog lätt att bara blåsa omkull. Om man ville skada honom. Mild röst.

Vad hade han gjort?

Det blev kortslutning

Alltså… Leif Mannerström kan inspirerade mig så till den milda grad ibland att JAG tänkte att jag skulle kunna göra PANNBIFFAR till middag!

 Så dumt!

Nu hade jag ingen kokt potatis skräpandes i kylen men allt annat fanns så jag drog igång. Blandade smet och tyckte det var riktigt roligt. Där efter skulle man fräsa löken gyllenbrun… What? Vad? Hur gör man det? Hög temp? Låg temp? Karameliserad lök? Bränd lök? Min skål med lök var blekgulmjuk lite touch av beige på någon liten strimla…

( Har stekt lök många gånger tidigare och lyckats med att steka lök. Men idag blev det bara kortslutning för mig.)

Jahapp… Så skulle biffarna stekas… Dom blev ju ALDRiG klara…

SÅ nu håller jag på knaprar morötter för biffarna har jag ställt in i ugnen -Steksprätt och sönderfallande så kallade ”pannbiffar” klarar jag bevisligen inte av att hantera idag.

När jag stod där och fräste biffar började jag fundera om det är nått fel på min spis, men konstaterade tämligen omgående att det nog handlar mer om den som hanterar både spisen och maten.

Lite udda vardags matlagning blev det ju i alla fall… Måtte det gå att äta också OM det någonsin blir klart!

Kul med inspiration i matlagningen trots dom smärre frågetecknen och missödena
 (ja, biffarna är verkligen mera molekyler, dom kvalar inte ens in som köttbullar)!!!!

Ghaaaaaaaaaahhhh!!!!

Möttes av

 en mindre trevlig syn igår när jag skulle gå och handla.

Framför mina fötter där jag gick på trottoaren låg det ett mindre berg av fjädrar… Det låg även en väldigt död fågelkropp… utan huvud. OM jag hade sett för mycket Gudfadern hade jag kanske börjat titta mig över axeln men jag tog det alltså INTE personlig.

Det såg bara… mindre trevligt ut.



I mataffären hittade jag i alla fall  flera muggar/koppar på extrapris.

 Endast 2 kr styck.

Kunde inte låta bli med ett sådant extrapris att roffa åt mig en av muggarna med texten...

Lysande!!!!!

Så härligt att ha hela denna dag framför sig att lägga ribban inför ”tomorrow =)



Sist men inte minst så köpte jag även...

Trots att jag har svårt att bli brun använder jag solskydd!

Jag vill bara uppmana alla att vara rädd om sin hud och att använda solskydd ÄVEN här uppe i norr! Allt för  många nära och kära i min omgivning har drabbats av allehanda former av (cancer) eller hudcancer. Den vanligaste missuppfattningen tycks f.o.r.t.f.a.r.a.n.d.e (år 2016) vara att man inte blir brun om man använder solskyddsmedel. Jag blir rent matt av okunskapen!

Vilket märke man väljer spelar föga roll, det viktiga är att man hittar ett solskydd som passar en! Jag hittade även ett solskyddsmedel för ansiktet. Ett hudfärgat solskyddsmedel som dessutom är en BB-cream -Inte helt dumt =)

Ha en bra dag

Hjärnan

Fattar inte att hjärnan sviker mig så. Men den är trött
Stackars hjärna! Ett litet exempel bland många är att det behövs bara att barnen vill prata med mig samtidigt och alla absolut vill att jag ska höra vad just den säger.  Eller att det ringer i mobilen,  Det är så larviga saker egentligen...men som tar knäcken på mig. känner jag att det snabbt blir för mycket. När det kör ihop sig med flera saker samtidigt så blir det bara kattskit av det hela. Jag klantar till det ofta för mig själv just därför att jag är så ofantligt trött i huvudet, själen och kroppen. Ingenting fungerar.
Och när hjärnan säger att den är slut och trött då blir kroppen också trött. Jag känner mig då minst sagt dum i huvudet. Trots att jag normalt inte är det.
Men folk vill nog gärna tro " att jag inte har alla hästar hemma "  när de ser vilken virrpanna jag är...

Suck!

Kläder kommer märkta med råd om hur man skall eller inte skall tvätta plaggen. Jag tillhör den där gruppen människor som oftast (men inte alltid) läser dom råden.

För någon dag sedan skulle jag i all hast dra på mig min  fina ljuvliga tunika som jag hade fått i julklapp och kunde icket begripa vad som var fel. Tills jag insåg att den faktiskt krypt! För mycket mat var min spontana tanke tills jag kom ihåg att den råkat åka med en tvätt på 60 grader. Den skulle tvättas på max 30 -Ty DET visste jag eftersom jag lusläst lappen!

Jag vet att när jag tömde just DEN maskinen och upptäckte att tunikan åkt med sängkläderna så fladdrade det till av en viss oro att den kanske skulle vara förstörd. Jag hoppades dock på att tvättrådet var mesigt tilltaget! Det var det ju då inte alls… Den tålde inte alls varm tvätt!

 Tvättråd började jag hålla bättre efter att jag köpt en Desigual klänning  " köpt på second hand " och jag uppmärksammade efter köpet att den bara tålde kemtvätt.

Min yngsta dotter och jag hade rätt roligt för ett tag sedan åt en topp som hon prövat i en butik men dizzat efter att ha konstaterat att den inte fick tvättas at all! Varken för hand, i maskin eller på kemtvätt! Vad gör man då liksom? Engångs topp för dyra pengar?! Nej tack!

LÄRDOM: Tvättråd är TYDLIGEN till för att följas…

Surt sa räven…. mycket surt… :-)

CAN'T STOP THE FEELING!

Can´t stop the feeling!
Är skriven och producerad av Max Martin och Shellback
En blandning av sjuttiotalsdisco och modern dancepop.

Jag kan i alla fall inte bli annat än glad när jag lyssnar på denna låt.☺ ☺ ☺

Bara ett livstecken

En storslagen underhållning av Petra Mede och Måns Zelmerlöv i går kväll/natt må jag säga
Jag njöt för fulla muggar. Jag skriver så klart om Eurovision Song Contest 2016.

Många bra artister/melodier i år.. Själv trodde jag att Ryssland eller Australien skulle vinna. Eller varför inte Frankrike... Men tji fick jag (ler)

Både Ryssland och Australien blev bräckta av Ukraina Jamala med låten 1944.
 En låt med ett politiskt budskap. Säkert mycket snopet för Australien då dem ledde tävlingen länge och väl.
Jag är glad att Ukraina gick och vann  Rätt låt vann!
Frans och Sverige hamnade på en femte plats. Vilket är riktigt bra =) Tummen upp för det!

Har inte så mycket mer att skriva för dagen.  Det blev sen natt jag gick i säng och en mycket tidig morgon att stiga upp på. Väckt av en liten som ihärdigt skakade om mig med orden "Godmorgon! Det är dags att vakna nu " kl 04.36.

Utomhus är det sol och förmodligen värmer det gott i solen.=)
Har inte varit ute ännu, men jag hoppas att jag kan gå ut en stund (ensam utan småbarn) idag.
Jag vill bara ha en fridfull dag utan en massa påtvingade göromål

Förbenat också...

När jag tittade mig i spegeln i morse så såg jag ett spöke!
Funderade stark efter titten i spegeln om jag skulle tejpa upp mina ögonlock eller inte?

Jag vaknade nämligen tidigt/sent i natt/ morse förkyld!

 Det kom över natten, huvudvärk, halsont, lock för mina öron (småvärker i mina öron också) och ont i lederna - näsan var helt täppt och är så fortfarande och jag nyser som Prosit.

Har levt på te, Ipren, c- vitamin och nässpray sedan kl 02.50 i natt .  Fryser just nu också.

 Jag kände redan för ett par dagar sedan att något var på väg att hända i kroppen som jag snabbt måste stoppa. Och jag lyckades nog inte stoppa eländet i tid denna gång.


Dagens ord:

Vissa saker

-  kräver en viss tidpunkt -För att man vill vara säker på sin sak! Jag har bestämt att NU är tiden kommen.

Nu är ett bra läge att lägga undan vinterkläder (tjocktröjor, mörka kläder och annat fodrat!). Nu känner jag mig säker på att vi faktiskt bytt årstid!

Många älskar att diskutera väder men ingen tycks vilja erkänna det. Ingen vill erkänna att man är en sådan som gnäller på sådant som inte går att göra något åt…

Jag är smått missnöjd när det dag efter dag är grått, blött och kallt -Inte så att hela dagen är förstörd, utan det är mer en känsla av ”Jaha!” när jag tittar ut genom fönstret..

Jag är överlycklig när solen skiner och jag kan skippa täckjackan -Faktiskt! Just nu blir jag rent av glad och varm bara det spricker upp! Och solen tittar fram.

Jag är alltid fascinerad av väderprognoser som sträcker sig mer än två dagar framåt i tiden. Tror det beror på att jag UPPLEVER väder som högst ombytligt, växlande och föränderligt!

Förra sommaren 2015 var det bara att glädjas över snygga regnkappor, schyssta gummistövlar och kulörta paraplyer.. Denna sommar hoppas jag få ha på mig shorts, solskydd och solglasögon -All the time!

Jag påverkas i alla fall av väder -Å det står jag för!

Recept

Till frukost idag blev det fattiga riddare!

Har du aldrig gjort det tidigare så måste du testa!!

Ett riktigt barndomsminne!

 Min mamma brukade laga det till mig när jag växte upp.

Har du någon gammal vetelängd (kaffebröd) hemma går det lika bra.

Det är så himla smart och ekonomiskt att faktiskt använda det gamla torra brödet, istället för att slänga det.

Du tar:

så många brödskivor som du behöver

Receptet kan du öka mängden mjölk, mjöl, salt, socker, och ägg.
Med andra ord:  Du gör den sats som du själv önskar (beroende på hur många brödskivor du använder)


1, 1/2 dl mjölk
1/2 dl vetemjöl
1krm salt
1 tsk socker
1 ägg

Vispa  ihop allt, doppa brödet, stek!

Servera med keso, frukt, sirap, socker, kanel om du vill.
Men även där tar man vad man haver.

Lätt som en plätt =)

En

 egen trumslagare har vi alla... har någon smart person sagt.

En trumslagare som anger takten i vårt liv. Ingen människa har samma trumslagare som någon annan. Så det finns lika många trumslagare som antalet människor i världen. Fascinerande!

Tror inte att min inre trumslagare håller sig till takten... för jag har fortfarande förbannat ont i huvvet sen i går. Trumslagaren bankar och bankar kraftigt i huvudet i stället för överallt i kroppen.

Denna eländiga huvudvärk! Det är som migrän men lite mildare... men ändå tillräckligt för att jag ska se konstigt, må illa av och till och tycka att livet är pest.  Då brukar det bli huvudvärk av den värsta sorten. Denna gång har jag inte haft de vanliga synförändringarna i lika stor styrka.

Brukar bli så däckad av huvudvärken att jag inte orkar tänka...

Har fortsatt haft ont i huvudet hela natten. Trots att jag tog en stark Alvedon innan jag gick till sängs. Nu på morgonen smög jag mig upp försiktigt och gjorde starkt kaffe och tog även en stark Alvedon... och just nu för stunden kan jag leva i alla fall.

Går omkring som det är var dag och har en dagligen konstant molande huvudvärk på höger sida av pannan/huvudet som aldrig ger sig. Inte ens om jag tar in värktablett. Denna molande konstanta huvudvärken säger " de lärda läkarna" som har gjort en ordentlig undersökning på mig att jag minsann får dras med. Det är sviterna från min hjärnblödning jag ådrog mig som nyfödd.
Att jag sen fick mitt huvud mosad i väggar år efter år efter år gjorde inte saken bättre.
Den skada från födseln som låg i lä började göra sig mera och mera påmind och till besvär när hjärnan blev omskakad dag efter dag i olika situationer.  Stress gör och gjorde det inte bättre heller.

Ja ni kära läsare!

Nu ska jag avsluta detta "smärtsamma" inlägg och i stället önska er en


Glad Valborg!!

Tråkigt väder, tråkig väntan

Vilken beautiful morgon att vakna upp till! Grått, vått och snö på marken.

MEN … Så är det också:

*Myggfritt

Finns mycket positivt med det lynniga vädret också

När jag tänker på saken så skiljer sig ju dagens väder  och midsommarväderet inte nämnvärt -Faktiskt!

Nu känner jag mig positiv och laddad för nya SMHI-varningar! Bring.It.On

Nu ska jag fortsätta med mitt och vänta på ett par OVK kontrollanter från bravida som ska besikta ventilationssystemet i lägenheten idag.

Att vara bara jag

Det egna valet. Vill du? Du ville ju!

Att säga ja. Att säga nej. Att stå upp för sig själv med det rätta svaret, med den fria viljan och det egna valet. Att säga ja. Först. Men när stunden passerat, säga, nej snälla. När ljuset efterhand glesnar och mörkret skymmer sikten för det där skimrande. Den där skimrande hoppfulla auran som var Ja.

När den fria viljan inte längre är Din. När det egna valet ej längre är Ditt. När annat lägger förutsättningarna, begränsar förmågorna, ställer kraven, bär ansvaret. Men pockande och lockande, kräver ett svar. Du vill ju. Och oroskorparna kraxar. Hör oss lilla vän, att viljan är ansvaret. Och viljan är Du,

Du vill ju ... Du ska...

Hur högt viskande du än skriker, jag kan inte. Inte utan mig själv i mörkret. Där på orättvisans bro över vattnet som skyndsamt, långsamt sinar ut.

Det egna valet.

Eller att ledas på den fria viljans väg, över orättvisans bro.

Final

”Vi stannar aldrig” - så lät slutspelslåten och så stod det på de banderoller som prydde guldstaden  Skellefteå inför årets slutspel i ishockey. Kanske borde de ha stannat. Tänkt. Funderat på vad som höll på att hända och sminkat bort sina skönhetsfläckar. Granskat sig själva från topp till tå. Ja stannat helt enkelt, för nu kan vi för andra året i rad konstatera att det här är en silverstad långt ifrån det gyllene skimret. Återigen med sig själva att skylla tycker jag, det gick nämligen redan i matchserien mot HV 71 att se en slarvig defensiv i baklås och när fjolårsdemonen från Växjö stod på andra sidan isen blev det än mer påtagligt. Där, precis som i fjol, synades Skellefteås spel i sömmarna men tack vare sin höga lägstanivå kunde laget ändå ta sig vidare till sin sjätte raka final.

(Sex raka finaler två silver, två guld,två silver -  och fyra år på raken av serieledning i grundserien för Skellefteå AIK. Det ligger en enorm bedrift och styrka att lyckas med det.)

I finalen kom dock straffet för Skellefteå som fick lida för att läxorna inte blev lästa.
Att i går söndag sitta och titta på ishockey på tv och se tårdränkta ögon hos (AIK - spelarna)  otröstliga medmänniskor, det gör ont. Oavsett om jag hyser sympatier för ett lag eller ej är det så tufft, så smärtsamt. Efter en lång säsong är det en smått surrealistisk känsla när jag konstaterar att det är över. Det som började med en hemmaseger mot HV 71 avslutades för andra året i rad med förlust i säsongens sista match.

Frölunda var bäst när det gällde som mest, vann rättvist och fick AIK att inte prestera på toppen av sin annars så höga nivå. Skellefteå AIK var inte att känna igen alls.

 Grattis Frölunda!

Det första

 För en tid sedan tänkte jag testa mina  svarta trekvartsbyxor. Dom var borta. Gone with the wind,
vi snackar spårlöst försvunna.
 Jag tänkte… Hur tappar man BORT ett par byxor?! Men någon måste ju lyckas med de med  =)

Jag kollade igenom alla galgar i garderoben, alla hyllor, jag kollade tvättkorgen, tvättmaskinen OCH torktumlaren (hade nyss tvättat) (och HUR dom ens skulle ha hamnat där vet jag icket men jag letade där ändå!). Jag kollade väskor och alla andra rimliga ställen där dom skulle kunna ha tänkas hamnat.

När dessa områden var avsökta utvidgade jag sökandet till mindre
 rimliga ställen som bakom soffan (?), i barnens garderober, i handväskan. Men nixpix dom var verkligen putsväck…. Jag tänkte… VART kommer jag återfinna dessa byxor?!

Jo, svaret har uppdagats… Dom hittades i  GARDEROBEN…..i traven med långbyxor .. Precis där de ska ligga DÄR låg mina svarta trekvartsbyxor och där hade jag ju sökt, men inte hittat byxorna första gången jag sökte....  Hur man nu kan tappa bort ett par byxor trots att de ligger där de ska ?

Vilket händer mig allt för ofta.... Jag kan leta nåt som faktiskt finns framför ögonen på mig, men jag blir blind. Jag ser inte. Och börjar leta i förtvivlan tills nån av barnen påpekar att saken jag letar finns faktiskt framför näsan på mig....

När jag var och handlade senast så tittade jag igenom grönsakskylarna tre gånger utan att hitta ingefäran. Men när jag bad om hjälp så låg den plötsligt där. Jättekonstigt.
Och sedan hittade jag inte bikarbonaten trots att jag letade i kryddhyllan två gånger. Men då kunde jag liksom inte med att fråga igen och sedan började jag leta efter något annat och kom av mig, så jag är fortfarande utan bikarbonat. Tyvärr! För det är ett riktigt bra undermedel,
Jag ska ha det för att få bort lukt från kuddar som har legat i förrådet, men man kan ha det till att bygga leksaksvulkaner med, eller ha i maten, eller i avloppet eller för att tvätta bilen om man har en bil att tvätta.
Nu insåg jag att bikarbonaten så klart står i bakhyllan. Saker som säljs i kryddburkar borde faktiskt stå bland kryddorna!

Det första man blir blind på är ögonen... stämmer verkligen in på mig!

Kokbok

Jaha… yngsta dottern satt djupt försjunken i KOKBÖCKER igår!


Japp här skall det bakas! Jag är utvisad! Jag får inte vara där… i köket alltså. Nej det är hemligheter på Pentagon-nivå! Å jag kan gå till vardagsrummet.

MEN

MEN…

Var ÄR kakformen ?! Å …hur vet jag att…hur får man 100 gram smör? Vad betyder låg värme? Är MSK matsked? Vad ÄR en matsked? Kan du komma och smöra min form?
Hur vispar man? Mjölk…. Oj nej MJÖL! Är det HÄR en tesked?! Men du kan du hjälpa mig?
 Men DU får inte vara HÄR!

Jag ler med hjärtat även om jag ser lätt sammanbiten ut! Jag är grymt imponerad av att hon följer  recept ur en kokbok, att hon kom på att hon vill och kan baka!

Är det här kryddmått? Är det här bakpulver? Men mamma, hur delar man en smet?

Yngsta dottern (och hennes systerdotter) i köket…

Jag och en kaffekopp i vardagsrummet, en synnerligen intressant fredagskväll!

Jag har så mycket att vara så tacksam över!

Står och faller

Det här fotot som jag tog en bild på häromdagen med min mobil beskriver livet för mig.
Vi står faller ligger går.
Tidsskiftningar.
Vi reser oss nöter lite grann på varann. Faller vilar återhämtar oss.
 En del går vidare. Andra har ingen chans att återhämta sig utan trampar på i gamla fotsulor,  de faller, vilar återhämtar sig, faller, vilar återhämtar sig
En evig rundgång....

Vad känner du när du se denna bild?

                                                           

12 - stegs

Dom här köks - svamparna som finns idag.. Var dom bättre förr ?

Jag bara undrar, för jag har konstaterat att dom  i det närmsta vekar vara någon form av engångs! Så var dom inte förr i tiden!

En annan sak jag konstaterat är att det v.e.r.k.a.r gå att vika ihop sådana där dra-på-lakan och få dom snygga men jag har inte lyckats!

Dra-på-lakan måste vara tidernas gåva till sådana som mig! Uppskattar oerhört när lakan ligger stilla i sängen och att inte varje bäddning innebär att hitta underlakanet som ett skrynkligt russin någonstans i mitten av sängen!

Nackdelen är ju det här med att ViKA ihop dom där påsaktiga tygsjoken.

 jag har konstaterat att det v.e.r.k.a.r gå att vika ihop sådana där dra-på-lakan och få dom snygga men jag har inte lyckats!

Därför studerar jag nu wikihows 12-stegs instruktioner för att lära mig konsten! Youtube har också fina instruktionsfilmer på fenomenet -Så bevisligen är det inte bara jag som tröttnat på att linneskåpet ser ut som ett skatbo när man lägger in bollen av tyg.

Fascinerande att man kan utöka sitt know-how varje dag om man känner för det!:

Skulle säga att det är 50/50 om detta kommer gå väl (fint, slätt lakanspaket) eller sluta med en klassisk vresig inknövling som vanligt!

 Oavsett dumma kökssvampar och knöliga dra-på-lakan så är det aningen grått och daskigt utomhus. Igår var det aprilväder. Ena stunden regn, nästa snö. Blåst, trist och kallt...

* * *

Nersliten talande trapp passar mig

Det spelar ingen roll hur mycket jag än försöker - jag känner mig ändå så himmelskt trött. Trött ända in i själen.

Löjlig lång väntan.

Jag är inte helt jättekorkad, jag förstår att läkare inte kan hålla på med att svara i telefonen för då skulle dom nog inte göra annat än att administrera patienter via luren -MEN det här med uppringning är verkligen ett gissel som heter duga!

Om man ringer vården och får en återuppringningstid så har man i alla fall ett fingervisning om när man bör hålla sig nära telefonen! När jag i början av denna vecka sökte en läkare på min vårdcentral går jag via en sköterska som meddelar hen och så ringer hen upp när hen har möjlighet.

 Detta innebär allt från det att jag ringer till 18:30 tiden på kvällen.

 Jag kan känna att jag har låst mig lite vid dom här dagarna - kanske lite för mycket (denna vecka)
Det känns inte så roligt OM hen skulle ringa när jag står i kön på ica  eller dylikt.

I alla fall har jag väntat sedan i måndags -Så jag börjar känna mig lite inspärrad!

 Det är väldigt skönt med helg så jag liksom kan släppa kollen på telefonen men på måndag är jag tillbaks på banan igen. Då måste jag kolla telefonen några gånger/timme också för att försäkra mig om att ljudet är på och högt inställt. Sedan får jag väl snurrar runt, och vänta och hoppas på det bästa!

Går det verkligen inte att göra det lite lättare att få kontakt med vården?

… den här väntan börjar kännas löjligt lång!

Jag vet inte!

Jag lyckas inte leva som jag lär. Att vara svag, att svag är det nya starka. Allt sådant jag försökt leva efter.

Just nu. Är det svart och mörk inuti. En mörk känsla av tomhet. Men ingen tittar ju inuti ett mjölkpaket heller… Då syns bara en ljus och tilltalande förpackning, och en ljus, närande dryck som kan förtäras. Om det möglar på pappersväggarna, syns det  inte utan närmare granskning…. Kanske.

Känslan av mig själv, är tärande, långt mer, än närande. Jag söker vägen framåt. Meningen med alltet. Meningen med självet.

Och allt i hopkoket av förväntningarna på den totala tacksamheten. Över livet. Jag hittar de små tingens tacksamhet. Absolut. Allt där emellan. Vet hur bra jag ändå har det, och därmed inte bör sjunga klagosången.

Men i förväntningarna, tystnade orden också. I en känsla av skam för att inte lyckas vara, ja stark, är väl vad alla kallar det. För när svärtan målar de inre rummen, är de ljusa, glada färgerna svåra att måla orden och meningarna med.  Har varit rejält under isen både fysiskt och psykiskt under flertal år.  Och den galna tröttheten som belägrat mig.

Jag vet inte.

Söker  energi . Vägarna framåt bland knotiga, vindpinade björkar. Ljuset i den snö som fortfarande ligger kvar och kraften i en strålande sol. Försiktigt byggande av mig själv igen.

Tungt går det. Ledsamt att inse hur mycket kroppen och knoppen faktiskt tagit stryk av allt.
 Allt det slår en brutalt såhär.

Man samlar ihop, kapslar in kraft.

Tja, vem vet. Kanske ljuset någon gång strålar in i mitt bröst och hjärta igen?

Jag tvivlar dock! Det mörka har pågått alldeles för många år - ja faktiskt hela mitt liv.

Det tär enormt på en, att ha blivit utsatt, ansatt, utfryst,(milda uttryck) - Varit ett barn som dagligen fick utstå mobbing. Verbal som fysisk misshandel av det grövsta.

Dagligen!

 Hela grundskolan pågick detta helvete.
Sen fortsatte helvetet...

Trodde detta var min lott i livet.

 Att vara en slagpåse för andra.

Blev en slagen dam, en kvinna utsatt för en mans våld. Tjugotvå är av daglig fysisk som verbal misshandel.

Kroppen är utsliten/skadad - jag är utsliten och skadad tack vare alla dessa år av psykisk och fysisk terror.

 Tack bloggen.! För idag.

Och därefter. Är jag redo för det öronbedövande rövardottervrålet. Över stock och sten, fjäll och hav, bäckar och forsar.

Såklart!

En berättelse.

"En gammal judisk berättelse handlar om konsten att känna igen ljuset.

En rabbin, ett slags lärare och präst, frågade en dag sina lärjungar hur de visste när natten var över och en ny dag börjar gry.

- Kan det vara, frågade en av dem, när jag ser ett djur på avstånd och kan se om det är en hund eller ett får?
- Nej, svarar rabbinen.

- Kan det vara, frågade en annan, när jag på avstånd ser ett träd och kan säga om det är ett fikonträd eller ett olivträd?
- Nej, svarar rabbinen igen.

- Jamen vad är det då, frågade de lite uppgivet.
- Det är svarar han, när du ser en mans eller en kvinnas blick och du ser att han eller hon är din bror eller syster. För om ni inte kan göra det, oberoende av vilken tid det är på dygnet, så är det fortfarande natt."

...

Så sant! Precis så tänker jag.

På många ställen, och i mångas tankar är det fortfarande natt...

Frihet

 Retret betyder att dra sig tillbaka.

Det är precis det som jag skulle behöva och vill ha, en alldeles egen stund för att samla kraft och återfånga mig själv...

Fast bara en stund låter lite... jag tror att jag vill ha en vecka eller faktiskt längre än så. Och bara tänka på mig själv och mitt ego. Inte behöva vara snäll och rar och förstående för andra.  Bara vara det för mig själv.

Tänk vad svårt det är att ändra sig när omgivningen inte förstår det heller. Inte förstår att de behövs just en förändring för mig för att jag ska kunna fungera och leva som en människa. Vanans makt är stor även för en del av de runt mig.
De tappar ju en massa fördelar om jag förändras. Och så vill de inte ha.
 I alla fall inte min vuxna dotter. Som blir arg, sur och lever rövaren om jag säger nej!
 Hon vill inte förstå!

Tänk vad obekvämt att behöva tänka alldeles själva!

 Och visst, det är trevligt att vara behövd... att få äran exempelvis att ta hand om sitt barnbarn på heltid men nu börjar jag  känna mig bakbunden av alla andras behov. Känner mig utnyttjad! Dessutom finns vare sig kraften eller fysiken längre att vara mitt barnbarn tillhands 24 tim/dygnet.

Sen då var det den tappade friheten Jag som behöver mycket frihet för att känna mig bra. Mental och fysisk frihet... armbågsrum. Rum att tänka och tycka det jag vill, rum att sträcka ut mig utan att stöta i allt och alla. Rymd... hatar att ha det trångt och instängt.

Fem personer i en trea på 74 kvadrat är inte idylliskt i längden.

Jag känner mig trängd och instängd och bakbunden. Inte en enda plats finns där jag får vara fri och ensam och i tystnad.